Näckrosdammen

Nu har jag äntligen kommit in i mitt lilla radhus. Flytten i sig var en skräckupplevelse, och när söndag eftermiddag kom och jag hade burit kartonger sedan fredag lunch – då höll jag på att bryta ihop totalt. Tur nog svalde jag min stolthet och ringde på hjälp för att klara av sista vändan, men det gick formligen runt i huvudert på mig av trötthet och tidspress.

Nu försöker jag bara uppbåda kraft nog för att packa upp alla kartonger, och jag inser att jag nästan gjorde slut på all tillgänglig energi under flytten. Nu är jag nöjd om jag tar en kartong per dag, eller hänger en tavla per dag.

Men fortfarande har jag ingen nätuppkoppling eller fast telefon. Orkar inte riktigt ta tag i det nu, utan smyger mig in på jobbet efter att alla gått hem för att skriva ett par rader.
Ha det gott, alla!